6 – HUR HÖGT ÄR DET TILL HIMMELEN?

Halvvägs genom skivan. Spår 6 skrevs, trots att Wasastan dyker upp i texten, i New York förra hösten. Jag var där och hade möten med Warner om att skriva låtar till andra, men i slutändan skrev jag ändå mest till mig själv.

Williamsburg Bridge, New York, 20/9-10

06. Hur högt är det till himmelen? by Stormtruppen

HUR HÖGT ÄR DET TILL HIMMELEN?

Vita fanor över våran stad,
dom ska vaja för oss där en dag.
Du ligger ner i gräset, ler tillbaks.
Vad vi än väljer och vad vi än tar,
ska mörkret hitta oss tillslut en dag.
Där ljusen aldrig slocknar väntar jag.

Jag är aldrig ärlig, jag är aldrig rak.
Ser jag i dina ögon, då baby, ljuger jag.
Hur högt är det till himmelen?

Vita hästar på din horisont.
Jag springer mot dom baby, än en gång.
Dom börjar vissla på min sista sång.
Dom galopperar över Wasastan,
där du höll handen upp mot skyn och sa:
Kunde man flyga, ja då skulle jag.

Jag är aldrig ärlig, jag är aldrig rak.
Ser jag i dina ögon, då baby, ljuger jag.
Hur högt är det till himmelen?
Och det som värker i mig, som värker än idag,
är det som värker i dig. Vi tänker samma sak.
Hur högt är det till himmelen?

Tusen mil och tusen år,
tusen steg och tusen mål.
tusen händer bär mig – åh.
Tusen timmar, tusen dar,
tusen liv och tusen kvar,
tusen händer bär mig – åh.

Jag är aldrig ärlig, jag är aldrig rak.
Ser jag i dina ögon, då ljuger jag.
Hur högt är det till himmelen?
Och det som värker i mig, som värker än idag,
är det som värker i dig. Vi tänkker samma sak.
Hur högt är det till himmelen?

* * *
Ikväll: HYBRIS firar mig på Färgfabriken i Stockholm. Kom en, kom alla!
Imorgon: Aldrig (med Mary N’diaye)